Vad innebär kosttillskott för huden och varför är frågan så viktig?

Många hoppas att ett tillskott kan ge huden mer lyster, färre linjer eller mindre akne – särskilt när vardagen är stressig eller huden känns obalanserad. Samtidigt är kosttillskott ett område där marknadsföringen ofta går snabbare än forskningen, och där effekten varierar mer än inom traditionell hudvård. I den här guiden går vi igenom vad studier faktiskt visar, vad som är lovande och vad som inte har stöd – så att du kan göra val som är både trygga och realistiska.

👉 Källa: O’Connor EA et al. JAMA. 2022. https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2793447 , Patel DP et al. Skin Appendage Disord. 2017. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28879195/

Hur kosttillskott fungerar i huden – från kollagen till akne och fuktbalans

Kosttillskott påverkar huden indirekt genom kroppens egna system: inflammationsnivåer, näringsbalans, barriärfunktion, talgproduktion och kollagenomsättning. Därför går förändringarna långsamt och kräver flera veckor innan man kan utvärdera resultat. Det finns visst stöd för att oralt kollagen och hyaluronsyra kan förbättra hudens fukt och elasticitet, men effekten är ofta liten och varierar mellan produkter. Vid akne kan omega-3, GLA, zink och probiotika ibland dämpa inflammation, särskilt när man kombinerar dem med en strukturerad hudvårdsrutin.

💡 Skinbutlers tips: Se tillskott som ett komplement – inte en genväg. Bygg alltid grunden med hudvård, sömn, kost och SPF.

👉 Källa: Myung S-K & Park Y. Am J Med. 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40324552/ , Jung JY et al. Acta Derm Venereol. 2014. https://medicaljournalssweden.se/actadv/article/view/6412

Vad studierna säger: fungerar kosttillskott för huden – eller inte?

När man ser på forskningen finns det ett mönster: vissa tillskott kan hjälpa, men effekten är oftast mild och tydligast i korta, produkt-specifika studier. Kollagenpeptider och hyaluronsyra kan förbättra hudens fuktbalans efter 8–12 veckor, även om många studier är industri sponsrade och behöver tolkas med försiktighet. Zink och omega-3 har mer konsekvent data vid inflammatorisk akne, medan probiotika visar lovande, men fortfarande varierande resultat. Samtidigt saknas det vetenskapligt stöd för att multivitaminer, “hair skin nails”-blandningar eller biotin skulle förbättra huden hos friska personer.

⚠️ Notera: Om du inte märker någon skillnad efter tre månader är det rimligt att avbryta – huden svarar inte alltid på tillskott.

👉 Källa: de Miranda RB et al. Int J Dermatol. 2021. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33772967/ , Lin HW et al. Clin Exp Dermatol. 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40832719/

Hur kosttillskott kan påverka akne- vad säger forskningen?

Vid akne handlar effekten av kosttillskott främst om att dämpa inflammation och stödja hudens balans, inte om att ersätta medicinsk behandling. 

• Omega-3 och GLA har i studier visat att de gradvis kan minska antalet inflammatoriska finnar efter ungefär 8–12 veckor, särskilt hos personer med rodnad och ömhet i huden.
• Zink har en liknande roll och kan vara ett mildare komplement när huden inte tolererar starkare behandlingar.
• Probiotika är lovande, men skillnaderna mellan stammar gör att resultaten varierar – därför är det klokt att se dessa som ett möjligt stöd, inte en garanti.

💡 Skinbutlers tips: Tillskott fungerar bäst tillsammans med en stabil rutin som inkluderar mild exfoliering, niacinamid och konsekvent solskydd.

👉 Källa: Jung JY et al. Acta Derm Venereol. 2014. https://medicaljournalssweden.se/actadv/article/view/6412 , Lin HW et al. Clin Exp Dermatol. 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40832719/

Kan kosttillskott hjälpa mot pigmentfläckar och ojämn hudton?

När det gäller pigmentfläckar är kosttillskott inget förstahandsval och ska inte ersätta solskydd eller behandlingar som vitamin C, niacinamid, transexamsyra eller professionella metoder. Det antioxidantbaserade tillskottet Polypodium leucotomos (PLE) har visat att det kan höja hudens UV-tolerans och dämpa rodnad och pigmentering något vid regelbunden användning, men effekten är diskret och fungerar mer som ett extra skyddslager än en behandling. För dig med melasma eller solfläckar är det säkrare att utgå från bevisade topikala ingredienser och se eventuella tillskott som ett komplement – inte en lösning i sig.

⚠️ Notera: Har du pigmentfläckar som förändras eller inte svarar på behandling bör du alltid få huden bedömd.

👉 Källa: Keršmanc P et al. Nutrients. 2025. https://www.mdpi.com/2072-6643/17/7/1240 , O’Connor EA et al. JAMA. 2022. https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2793447

Kan kosttillskott ge glow och minska rynkor? - Hur mycket kan man förvänta sig?

Studier på oralt kollagen och hyaluronsyra pekar på att vissa personer kan få en mjukare, något mer återfuktad och jämnare hud efter 1–3 månader. Förbättringar av fina linjer och tidiga rynkor förekommer också i vissa studier, men effekten är liten och syns framför allt i korta, produkt-specifika försök. Glow påverkas dessutom starkt av faktorer som hudbarriär, sömn, stress och solvanor. Därför blir kosttillskott just det – ett möjligt extra stöd – medan den största skillnaden i lyster och hudstruktur oftast kommer från aktiva ingredienser som AHA, vitamin C och konsekvent användning av fuktkräm och SPF.

💡 Skinbutlers tips: Fokusera på helheten. När hudbarriären mår bra, svarar huden bättre på allt annat – även tillskott.

👉 Källa: Amin P et al. Dermatol Ther. 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40911749/ , Montero-Vílchez T et al. Dermatol Ther (Heidelb). 2025. https://link.springer.com/article/10.1007/s13555-025-01447-6

Hur länge ska man testa ett kosttillskott innan man vet om det fungerar?

Kosttillskott arbetar långsamt eftersom de påverkar huden via kroppens egna system. I studier på kollagen och hyaluronsyra ser man vanligtvis effekter först efter 8–12 veckor, och vid akne tar omega-3, zink och probiotika ungefär lika lång tid. Om du inte märker en förändring efter tre månader, trots stabil hudvård och solskydd, är det rimligt att avsluta och utvärdera. Huden svarar olika beroende på genetik, livsstil och underliggande hudtillstånd – och ibland behövs andra lösningar än tillskott.

👉 Källa: de Miranda RB et al. Int J Dermatol. 2021. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33772967/ , Jung JY et al. Acta Derm Venereol. 2014. https://medicaljournalssweden.se/actadv/article/view/6412

Är det bättre att få näring från mat än från piller?

För de flesta med en varierad kost ger tillskott väldigt lite extra hudnytta. Stora genomgångar visar att multivitaminer och mineraler inte ger tydliga effekter hos friska personer, och att man bör vara försiktig med att kombinera många preparat samtidigt. Huden svarar bättre på näring från mat, stabila blodsockernivåer, sömn och minskad stress än på “skönhetspiller” som tas slentrianmässigt. Tillskott har sin plats vid dokumenterad brist eller särskilda behov – men är sällan vägen till större hudförändringar för den som redan äter bra.

💡 Skinbutlers tips: Satsa på näringsrik mat och hudbarriär först. Då blir effekten av eventuella tillskott både mer förutsägbar och mer sannolik.\

👉 Källa: O’Connor EA et al. JAMA. 2022. https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2793447 , Patel DP et al. Skin Appendage Disord. 2017. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28879195/

Vilka kosttillskott kan förvärra huden – och när ska man vara extra försiktig?

Vissa tillskott kan faktiskt skapa eller förvärra hudproblem. Höga doser B6 och B12, jodrika preparat, vissa proteinpulver och muskelbyggarprodukter är kopplade till akneliknande utbrott hos känsliga personer. För gravida är vitamin A en särskild risk – för höga doser är tydligt kopplade till ökad risk för fosterskador, vilket gör det extra viktigt att undvika multivitaminer med otydliga A-nivåer. Om huden plötsligt försämras är det smart att gå igenom alla tillskott du tar och pausa det mest misstänkta.

⚠️ Notera: Vid graviditet eller amning bör du alltid diskutera tillskott med vården – även de som marknadsförs som “naturliga”.\

👉 Källa: Zamil DH et al. Dermatol Online J. 2020. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32941710/ , Rothman KJ et al. N Engl J Med. 1995. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7477116/

FAQ- Vanliga frågor om kosttillskott och huden

1. Vilka kosttillskott fungerar faktiskt för huden – och vilka gör ingen skillnad? Det vi ser mest stöd för i studier är kollagenpeptider, hyaluronsyra oralt, omega-3/GLA, zink och probiotika – men effekten är oftast måttlig och kräver flera veckors användning. För multivitaminer och “hair skin nails”-piller är bilden mer sval: hos friska personer med normal kost syns sällan tydliga hudfördelar, och biotin verkar bara hjälpa vid uttalad brist eller sällsynta sjukdomar.
2. Kan kollagenpulver ge fastare hud eller färre rynkor? Kollagenpulver kan ge små förbättringar i fukt, elasticitet och fina linjer efter cirka 8–12 veckor, men nästan alla positiva studier är korta, produkt-specifika och ofta industrikopplade. Den senaste oberoende meta-analysen pekar på att när man bara tittar på osponsrade, högkvalitativa studier så försvinner effekten – så här behöver vi vara ärliga: eventuella vinster är sannolikt modest och inte “lyft på burk”.
3. Vilka tillskott hjälper mot akne? Här finns bäst stöd för omega-3/GLA, zink och probiotika – som ett komplement till traditionell aknebehandling, inte istället för. Studier visar minskning av inflammatoriska finnar efter runt 8–12 veckor med omega-3/GLA eller zink, och meta-analyser på probiotika visar färre lesioner, men preparaten är väldigt olika och resultaten varierar.
4. Hjälper kosttillskott mot pigmentfläckar? För pigment har vi väldigt lite data på klassiska “kosttillskott”. Polypodium leucotomos (PLE) – ett antioxidant-extrakt – har visat att det kan höja UV-toleransen och minska rodnad/pigmentering något, men det används mer som systemiskt solskyddskomplement än som behandling av befintliga fläckar. Basen för pigmentförbättring är fortfarande solskydd, topikal behandling och ibland medicinska ingrepp – tillskott blir ett möjligt, men inte nödvändigt, extra lager.
5. Kan jag ta kosttillskott för att få mer glow eller bättre fuktbalans? Orala hyaluronsyratillskott och vissa kollagenpeptider kan ge lite bättre hudfukt, mjukare yta och mer “plump” efter 1–3 månader, men effekten är diskret och varierar mellan produkter. Studierna är ofta små och korta, så det är mer rimligt att se dessa som ett möjligt plus ovanpå bra hudvård, hudbarriär och SPF – inte som huvudlösningen för lyster.
6. Är det farligt att kombinera olika tillskott? Det kan bli problem när flera preparat innehåller samma vitamin eller mineral i höga doser – särskilt vitamin A, vissa fettlösliga vitaminer och mineraler som zink – och när man lägger “beauty-piller” ovanpå multivitamin och berikad kost. För friska personer med normal kost finns det ingen evidens för att många parallella tillskott ger bättre hud, men vi vet att överdos av vitamin A under graviditet ökar risken för fosterskador.
7. Hur lång tid tar det innan man ser resultat av kosttillskott? De flesta hudrelaterade studier på kosttillskott ligger runt 8–12 veckor: kollagen och HA utvärderas ofta efter 2–3 månader, akne-studier med omega-3, zink och probiotika likaså. Om du inte märker någon skillnad efter tre månader – och samtidigt sköter hudvård, sömn och livsstil – är det rimligt att ompröva om tillskottet verkligen tillför något.
8. Är det bättre att få näring från mat än från piller? För friska personer är svaret i princip ja: stora översikter hittar väldigt liten nytta med generella vitamin- och mineraltillskott när kosten redan är okej. Tillskott har sin tydligaste plats vid dokumenterad brist, särskilda dieter eller medicinska skäl – inte som rutinmässig “försäkring” för huden.
9. Vilka kosttillskott ska man undvika vid akne, rosacea eller känslig mage? Studier och fallrapporter kopplar höga doser B6/B12, jodrika tillskott, vissa whey-proteinpreparat och muskelbyggarprodukter till akneliknande utbrott hos känsliga personer. Har du akne eller rosacea som plötsligt förvärras är det klokt att se över pre-workout, multi-“boosters” och enskilda vitaminer – ibland lugnar huden sig bara av att ta bort det som triggar.
10. Vilka tillskott är säkra under graviditet och amning? Graviditet är ett specialfall där vi blir extra försiktiga: höga doser av preformerat vitamin A (retinol, retinylpalmitat) är kopplade till ökad risk för fosterskador, och därför rekommenderas ofta att undvika A-tillskott och “beauty-blandningar” med oklar A-halt. För övriga vitaminer och mineraler lutar man sig mer på allmänna riktlinjer – standardiserade gravid-vitaminer kan vara aktuella, men extra “hudpiller” ger ingen dokumenterad fördel för barnet.
11. Behöver jag kosttillskott om jag redan har en bra hudvårdsrutin? För de flesta med balanserad kost, frisk kropp och genomtänkt hudvårdsrutin är svaret nej – de stora vinsterna ligger i solskydd, aktiva ingredienser som retinoider och vitamin C, sömn, stress och livsstil. Kosttillskott kan ge ett litet extra plus i vissa fall (t.ex. omega-3 vid inflammatorisk akne eller HA/kollagen vid torr, mogen hud), men effekten är mer “finjustering” än game changer.
12. Kan kosttillskott påverka kollagenbehandlingar, laser, fillers eller retinoider? Här finns nästan inga bra studier – kliniker går mer på fysiologi och försiktighetsprincip än på hård evidens. Det man brukar ta hänsyn till är blödningsrisk (t.ex. höga doser omega-3 i samband med injektioner) och immunpåverkan, men för vanliga hudrelaterade tillskott finns varken starka bevis för att de förbättrar resultatet eller tydliga data på att de förstör behandlingen.
13. Vilka tillskott är bästa “multin” för huden? Det finns i dag ingen enskild “hud-multi” med robust, oberoende evidens för friska användare – varken klassiska multivitaminer eller typiska “hair skin nails”-piller har visat tydliga hudfördelar i välgjorda studier. Biotin är ett bra exempel: det hjälper vid uttalad brist, men hos de flesta som tar biotin för hår/hud/naglar kan man inte se någon bevisad effekt.

👉 Källor: Myung & Park. Am J Med. 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40324552/ , O’Connor EA et al. JAMA. 2022. https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2793447 Rothman KJ et al. N Engl J Med. 1995. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7477116/ , Patel DP et al. Skin Appendage Disord. 2017. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28879195/

Vanliga myter om kosttillskott för huden

• “Kollagenpulver bygger upp huden inifrån.” Kollagen kan förbättra fukt och elasticitet marginellt, men effekten är liten och syns främst i produkt-specifika studier. Det ersätter inte kroppens egen kollagenproduktion.
• “Biotin ger starkare hud och hår hos alla.” Biotin hjälper nästan uteslutande personer med uttalad brist eller ovanliga sjukdomar. Hos friska personer finns ingen tydlig effekt på hud eller hår.
• “Multivitaminer förbättrar huden om man tar dem varje dag.” Stora översikter visar att multivitaminer ger liten eller ingen fördel för friska personer – och ingen specifik hudnytta.
• “Naturliga tillskott är alltid säkra.” Både jod, B6/B12 och växtbaserade preparat kan trigga akne eller irritera magen. Naturligt betyder inte automatiskt hudvänligt.
• “Tillskott kan ersätta hudvård och solskydd.” Huden påverkas mest av solskydd, aktiva ingredienser och livsstil. Kosttillskott kan vara ett komplement – aldrig huvudbehandling.

Sammanfattning

Kosttillskott kan ge små, gradvisa förbättringar i hudens fukt, elasticitet och balans, men effekten varierar och är oftast mindre än vad marknadsföringen lovar. Studier på kollagen och hyaluronsyra visar vissa förbättringar efter 8–12 veckor, men mycket av forskningen är industrikopplad och gäller specifika produkter. Vid inflammatorisk akne kan omega-3, GLA, zink och probiotika fungera som stöd, men de ersätter inte medicinska behandlingar eller en stabil hudvårdsrutin. Multivitaminer, biotin och breda “beauty blends” har svagt stöd hos friska personer, och vissa tillskott kan förvärra huden eller innebära risker, särskilt under graviditet. Den största hudförbättringen kommer fortfarande från solskydd, aktiva ingredienser och livsstil – och tillskott bör ses som ett valfritt komplement, inte en genväg.

Säkerhet & regler- EU i korthet

Kosmetiska produkter regleras inom EU av 1223/2009. Påståenden (“claims”) ska vara sanningsenliga, bevisade och proportionerliga enligt 655/2013. Kom ihåg att kosmetika inte behandlar sjukdomar; effekten gäller utseende och hudkänsla. Tolerans varierar – börja lågdos, patchtesta och anpassa efter hudens respons. Är du gravid/ammande eller har hudsjukdom: rådfråga vården vid osäkerhet.

👉 Källor: EU: 1223/2009 (kosmetiska produkter) https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2009/1223/oj?locale=sv , 655/2013 (gemensamma kriterier för claims) https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2013/655/oj?locale=sv

Referenser & källor

Artikeln är skriven av Skinbutler teamet, baserat på vetenskapliga studier, oberoende forskning och EU-standarder för hudvård. Vi är en oberoende hudvårdsexpert. Vi guidar dig till rätt produkter med ingredienser som stöds av forskning. Vår filosofi: ingredienser före marknadsföring. Vi förklarar dina produkter, föreslår smartare och mer prisvärda alternativ så att du väljer rätt – för din hud och budget.

1. Myung S-K, Park Y. Effects of Collagen Supplements on Skin Aging: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Am J Med. 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40324552/ 👉 Kort notis: Meta-analys av 23 RCT:er på kollagentillskott mot hudåldrande. Hittar förbättrad fukt, elasticitet och rynkor i helhetsanalysen, men när studierna delas upp efter kvalitet och finansiering försvinner effekten i icke-industrifinansierade, högkvalitativa studier. Författarna menar att det idag saknas robust kliniskt stöd för kollagentillskott mot hudåldrande.

2. de Miranda RB et al. Effects of hydrolyzed collagen supplementation on skin aging: a systematic review and meta-analysis. Int J Dermatol. 2021. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33772967/ 👉 Kort notis: Meta-analys som rapporterar små till måttliga förbättringar av hudens fukt, elasticitet och rynkor med hydrolyserat kollagen, men betonar att studierna är små, korta, ofta produkt-specifika och med risk för bias – fler oberoende, långsiktiga studier behövs.

3. Kim D-U et al. Oral intake of low-molecular-weight collagen peptide improves hydration, elasticity, and wrinkling in human skin: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. Nutrients. 2018;10:826. https://www.mdpi.com/2072-6643/10/7/826 👉 Kort notis: 12-veckors RCT där 1 g låg-molekylärt kollagenpeptid dagligen förbättrade hudfukt, elasticitet och rynkdjup hos kvinnor 40–60 år jämfört med placebo. Ingrediensen kommer från en specifik leverantör, vilket gör resultaten relevanta för just denna produkt – inte automatiskt för alla kollagenpulver på marknaden.

4. Amin P et al. Oral Hyaluronic Acid Supplement: Efficacy in Skin Hydration, Elasticity, and Wrinkle Reduction – A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Dermatol Ther. 2025.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40911749/ 👉 Kort notis: Meta-analys av sju RCT som visar signifikant bättre hudfukt och viss rynkreduktion med oralt hyaluronsyratillskott jämfört med placebo, men de flesta studier är små, korta och ofta knutna till specifika produkter – resultaten behöver bekräftas i större, oberoende prövningar.

5. Montero-Vílchez T et al. Oral Supplementation with a New Hyaluronic Acid Matrix Improves Skin Health: A Randomized Clinical Trial. Dermatol Ther (Heidelb). 2025.https://link.springer.com/article/10.1007/s13555-025-01447-6

   👉 Kort notis: Visar förbättrad hudstruktur, jämnare yta, ökad lyster och bättre hydrering efter oralt HA-komplex under några veckor; relativt litet deltagarantal och produkt-specifik formulering gör att resultaten främst kan överföras till liknande preparat, inte alla HA-tillskott generellt.

6. Jung JY et al. Effect of Dietary Supplementation with Omega-3 Fatty Acid and Gamma-linolenic Acid on Acne Vulgaris: A Randomised, Double-blind, Controlled Trial. Acta Derm Venereol. 2014. https://medicaljournalssweden.se/actadv/article/view/6412 PubMed+1 👉 Kort notis: 10-veckors RCT där både omega-3 och GLA gav minskning av inflammatoriska aknelesioner och minskad inflammation jämfört med kontroll – stöd för adjuvant roll vid akne.

7. Dreno B et al. Low Doses of Zinc Gluconate for Inflammatory Acne. Acta Derm Venereol. 1989. https://medicaljournalssweden.se/actadv/article/view/4742 PubMed+1 👉 Kort notis: Dubbelblind RCT där 30 mg zink (som zinkglukonat) dagligen gav signifikant förbättring vid inflammatorisk akne jämfört med placebo – mildare men säkrare än antibiotika.

8. Dreno B et al. Multicenter Randomized Comparative Double-blind Trial of Minocycline and Zinc Gluconate in the Treatment of Inflammatory Acne Vulgaris. Dermatology. 2001. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11586012/ PubMed 👉 Kort notis: Visar att både minocyklin och zink är effektiva mot inflammatorisk akne; antibiotika är starkare, men zink har färre biverkningar – bra underlag för realistiska förväntningar.

9. Lin HW et al. Efficacy of Oral Probiotics in Patients with Acne: A Systematic Review and Meta-Analysis. Clin Exp Dermatol. 2025. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40832719/ 👉 Kort notis: Meta-analys som visar att orala probiotika kan minska både inflammatoriska och icke-inflammatoriska lesioner jämfört med kontroll, men underlaget består av få, heterogena RCT:er med olika stammar och doser – lovande, men ännu ingen standardbehandling.

10. Ji X et al. The Impact of Probiotics on Acne Vulgaris: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Curr Sci. 2025. https://currentscience.info/index.php/cs/article/view/1463 👉 Kort notis: Bekräftar att probiotika kan minska akne och förbättra hudfukt med låg risk för biverkningar, men betonar att effekten verkar vara stam- och produkt-beroende och att det behövs fler oberoende, väl designade studier innan generella rekommendationer kan ges.

11. Keršmanc P et al. A Randomized Double-Blind Placebo-Controlled Trial Evaluating a Polypodium leucotomos–Based Syrup on UV-induced Erythema and Pigmentation. Nutrients. 2025. https://www.mdpi.com/2072-6643/17/7/1240 👉 Kort notis: Visar ökad UV-tolerans och mindre erytem/pigmentering med PLE-baserat tillskott jämfört med placebo – stöd för systemisk fotoprotektion som komplement till (inte ersättning för) solskyddskräm; kort uppföljning och produkt-specifik formulering begränsar generaliserbarheten.

12. O’Connor EA et al. Vitamin and Mineral Supplements for the Primary Prevention of Cardiovascular Disease and Cancer: Systematic Review. JAMA. 2022.https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2793447 JAMA Network 👉 Kort notis: Systematisk översikt som visar liten eller ingen effekt av vitamintillskott på stora sjukdomsutfall hos friska – stöd för att rutinmässiga multivitaminer sällan behövs vid normal kost.

13. Patel DP et al. A Review of the Use of Biotin for Hair Loss. Skin Appendage Disord. 2017.https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28879195/ PubMed+2PMC+2 👉 Kort notis: Systematisk genomgång som visar att biotin-tillskott nästan bara har dokumenterad effekt vid uttalad brist eller sällsynta sjukdomar – inte hos friska som tar “hair skin nails”-piller.

14. Zamil DH et al. Acne Related to Dietary Supplements. Dermatol Online J. 2020. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32941710/ eScholarship+1 👉 Kort notis: Review som kopplar B6/B12, jod, whey-protein och vissa “muskelbyggar”-tillskott till akneliknande utbrott – förbättras ofta efter att tillskottet stoppas.

15. Owen JJ et al. Vitamin B12–Induced Acneiform Eruption. JAAD Case Rep. 2024. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11657059/ PMC+1 👉 Kort notis: Fallrapport där högdos B12 gav plötslig akneiform eruption hos vuxen patient; typiskt exempel på hur höga doser kan trigga hudproblem.

16. Dall’Oglio F et al. Diet and Acne: Review of the Evidence from 2009 to 2020. Int J Dermatol. 2021. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33462816/ PubMed+1 👉 Kort notis: Sammanfattar kostfaktorer vid akne, där bland annat jodrika livsmedel och vissa tillskott nämns som möjliga triggers hos predisponerade individer.

17. Rothman KJ et al. Teratogenicity of High Vitamin A Intake. N Engl J Med. 1995. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7477116/ PubMed+1 👉 Kort notis: Stor kohortstudie som visar ökad risk för fosterskador vid intag >10 000 IU preformerat vitamin A per dag tidigt i graviditeten – centralt underlag för försiktighet med A-tillskott.