PDRN i hudvård – fungerar det verkligen eller är det mest marknadsföring?

Vad är PDRN egentligen?

PDRN står för polydeoxyribonukleotid (polydeoxyribonucleotide) och kan förenklat beskrivas som renade DNA-fragment (kedjor av nukleotider) som i medicinska sammanhang har studerats för sin koppling till vävnadsreparation och anti-inflammatoriska signalvägar. I flera genomgångar beskrivs PDRN som en blandning av DNA-fragment i olika storlekar (molekylvikt), och en ofta diskuterad mekanism är påverkan via adenosinreceptorer (särskilt A2A/A2), vilket i cellmodeller bland annat har kopplats till ökad fibroblastaktivitet. I hudvård blir därför PDRN vanligtvis positionerat som en “repair”-ingrediens, men det är viktigt att skilja på vad som är biologisk plausibilitet (mekanism i celler/vävnad) och vad som faktiskt är visat för en kräm på intakt hud.

📌 Kom ihåg: PDRN är ett paraplybegrepp i marknadsföring – det säger inget i sig om dos, molekylstorlek eller leverans i just din produkt, vilket ofta avgör om effekten ens kan bli mer än subtil.

👉 Källa: Squadrito F et al. Pharmacological Activity and Clinical Use of PDRN. 2017. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5405115/ , Thellung S et al. Life Sciences. 1999. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10328526/

Är PDRN samma sak som “salmon sperm skincare”?

Det virala uttrycket “salmon sperm” är i praktiken ett marknadsföringsnamn som syftar på att PDRN historiskt ofta har utvunnits från fisk-DNA (vanligen lax/öring), men slutprodukten i seriösa råvaror är renade DNA-fragment(nukleotidkedjor) – inte “sperma” som sådan. Det här gör två saker viktiga för dig som konsument: dels att ordvalet kan få ingrediensen att låta mer dramatisk än den är, dels att det kan dölja det som faktiskt avgör om en produkt gör skillnad, nämligen molekylstorlek, koncentration och leverans i formulan. I injektionssammanhang placeras polynukleotider/PDRN direkt i vävnaden, medan en kräm måste fungera ovanpå en intakt barriär, så även om råvaran heter “PDRN” i båda fallen är det inte samma förutsättningar eller förväntningar.

⚠️ Notera: Om du har fiskallergi eller reagerar lätt, var extra noga med patchtest och välj gärna produkter som är tydliga med råvarans ursprung och reningsgrad.

👉 Källa: Marques C et al. Biomolecules. 2025. https://www.mdpi.com/2218-273X/15/1/148 , Lee KWA et al. Aesthetic Medicine review (PMCID). 2024. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11311621/

Funkar PDRN bättre som injektion än som kräm/serum?

Ja – och det beror främst på leverans och dos. I studier och klinisk användning där PDRN/PN verkar tydligast handlar det ofta om att ämnet placeras i vävnaden (t.ex. injektion, sårmiljö eller behandling nära/under barriären), vilket gör att det faktiskt kan interagera med celler och signalvägar på rätt plats. En kräm eller ett serum måste däremot först ta sig förbi hudbarriären (stratum corneum), och där är sannolikheten lägre att en större, vattenlöslig DNA-fraktion når ner i meningsfull mängd – vilket i praktiken gör att topikala effekter, om de uppstår, ofta blir subtila och mer “hudkomfort/repair” än “injektion-liknande” föryngring. Det är därför du ofta ser ett glapp mellan starka formuleringar i marknadsföring och den mer försiktiga slutsatsen i översikter: evidensen är mycket starkare för injicerbara/medicinska sammanhang än för klassisk kosmetisk topikal användning på intakt hud.

💡 Skinbutlers tips: Om ett serum antyder “som en PN-injektion i flaska”, be alltid om vilken typ av studie som stöder just topikal användning – annars är risken stor att man lutar sig på injektionsdata.

👉 Källa: Marques C et al. Biomolecules. 2025. https://www.mdpi.com/2218-273X/15/1/148 , Lee KWA et al. Aesthetic Medicine review (PMCID). 2024. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11311621/

Vilka resultat kan man realistiskt förvänta sig av PDRN i hudvård?

Om du använder PDRN topikalt (i kräm/serum) är det mest realistiskt att tänka “stöd för hudkomfort och återhämtning” snarare än tydliga, mätbara anti-age-resultat. De positiva effekter som vissa beskriver handlar ofta om att huden känns lugnare, mindre stram och ibland ser lite mer jämn ut i ytan, särskilt om barriären har varit stressad av för många aktiva ingredienser. Däremot är det viktigt att vara ärlig med begränsningen: den starkare kliniska evidensen för PDRN/PN kommer från medicinska eller injicerbara sammanhang, där ämnet hamnar i vävnaden, medan en kosmetisk produkt på intakt hud har en helt annan “startpunkt”. Så om ditt huvudmål är rynkor och långsiktig strukturförbättring är PDRN topikalt sällan en ersättare till mer väldokumenterade aktiva som retinoider (/retinol) och vitamin C (/vitamin-c), utan snarare ett möjligt komplement i en rutin som redan fungerar – utan onödiga produkter.

💡 Skinbutlers tips: Utvärdera PDRN som du skulle utvärdera en barriärprodukt: bättre tolerans och hudkänsla inom 2–4 veckor, och om inget händer efter 8–12 veckor är det rimligt att prioritera annat.

👉 Källa: Lee KWA et al. Int J Mol Sci. 2024. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11311621/ , Marques C et al. Biomolecules. 2025. https://www.mdpi.com/2218-273X/15/1/148

Finns det stöd i forskning att PDRN i hudvård gör något – och i så fall vad?

Det finns visst forskningsstöd för vad PDRN kan göra biologiskt, men det stödet kommer till stor del från två områden: cell-/laboratoriestudier och kliniska studier i medicinska eller procedurnära miljöer (t.ex. sår, ulcerationer eller injektionsbehandlingar). I cellstudier har PDRN visats kunna påverka signalering kopplad till reparation, bland annat via adenosinreceptorer, och det kan i teorin stödja processer som cellproliferation och återhämtning. Kliniskt är effekterna tydligast i sårbehandling, där barriären redan är bruten och där PDRN kan komma i kontakt med relevant vävnad i meningsfull mängd. För klassisk topikal hudvård på intakt ansiktshud är däremot den direkta evidensen begränsad, vilket gör att man bör formulera claims försiktigt: det är mer korrekt att säga att PDRN är en ingrediens med biologisk plausibilitet och starkare stöd i medicinska/procedurnära sammanhang, än att säga att PDRN i kräm “bevisat” ger anti-age-effekter.

📌 Kom ihåg: När ett varumärke säger “kliniskt bevisat” – kontrollera om studien gäller topikal användning på intakt hud, eller om den gäller sår/injektion (helt annan leverans och effektförutsättning).

👉 Källa: Squadrito F et al. Front Pharmacol. 2017. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5405115/ , Thellung S et al. Life Sciences. 1999. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10328526/

Vilken effekt kan man förvänta sig från PDRN i hudvård?

Om vi håller oss strikt till vad som är rimligt givet evidensläget för topikal användning, är den mest sannolika effekten av PDRN i hudvård mild och indirekt: bättre hudkomfort, upplevelse av lugnare hud och ibland en mer “återhämtad” känsla, särskilt om huden är stressad eller lättirriterad. Det är också därför PDRN ofta placeras i produkter som positioneras som “repair” eller “post-procedure”, även om den tydligaste kliniska datan fortfarande kommer från procedurnära/medicinska sammanhang snarare än från kosmetiska krämer på intakt hud. För mer tydliga mål som rynkdjup, elasticitet och långsiktig strukturförändring är det rimligt att se PDRN topikalt som ett komplement snarare än en huvudaktiv, och om du upplever resultat kan det lika gärna handla om att formulan i övrigt är barriärstödjande och välbalanserad.

💡 Skinbutlers tips: Sätt din “PDRN-mätpunkt” på rätt nivå: för topikal användning är en realistisk utvärdering att fråga om huden känns mer stabil och mindre reaktiv inom 2–4 veckor, snarare än att jaga dramatiska anti-age-förändringar.

👉 Källa: Lee KWA et al. Int J Mol Sci. 2024. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11311621/ , Marques C et al. Biomolecules. 2025. https://www.mdpi.com/2218-273X/15/1/148

Finns det studier som visar att PDRN kan passera hudbarriären – och vilket leveranssystem skulle krävas?

För intakt hud är det i dag ganska svagt stöd för att PDRN “passivt” kan ta sig igenom hudbarriären i meningsfull mängd, och det är framför allt en fysikalisk begränsning: PDRN beskrivs som en relativt stor och vattenlöslig, negativt laddad molekylblandning, vilket gör att den har svårt att diffundera genom stratum corneum. I en nylig studie diskuteras just att PDRN:s storleksintervall ligger långt över vad som normalt passerar huden effektivt utan hjälp, vilket är skälet till att topikal PDRN ofta hamnar i ett “barriär/comfort”-fack snarare än ett dermalt “biostimulerande” fack. När man däremot ser mer “anti-age-liknande” signaler i prekliniska modeller sker det ofta med procedurnära leverans, till exempel när en PDRN-blandning appliceras tillsammans med ett microneedling-system (som mekaniskt skapar mikrokanaler och därmed kringgår barriären).

⚠️ Notera: Det här är också anledningen till att injektion och kräm inte är jämförbara – injektion placerar PDRN i vävnaden, medan en kräm i bästa fall behöver ett tydligt leveranssystem (t.ex. microneedling/annan barriär-bypass) för att ens ha chans till en mer biologisk effekt.

👉 Källa: Park SJ et al. Biomaterials Research. 2025. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12473307/ , Kim HM et al. International Journal of Molecular Sciences. 2022. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8879610/

Om man får effekt av PDRN-krämer – kan det vara andra ingredienser som gör jobbet?

Ja, det är en av de mest sannolika förklaringarna, särskilt när vi samtidigt vet att evidensen för PDRN:s topikala penetration på intakt hud är begränsad. Många PDRN-produkter är formulerade som “repair”-serum och innehåller ofta ingredienser som i sig har välkänd, snabb och tydlig effekt på hudkänsla och yta: fuktbindare (t.ex. glycerin, hyaluronsyra), barriärstöd (ceramider/fettsyror/kolesterol), filmbildare och lugnande komponenter. Dessa kan ge en tydlig upplevelse av mer plump, jämn och mindre reaktiv hud redan inom dagar till veckor, helt utan att PDRN behöver nå ner i dermis. Det betyder inte att PDRN “inte gör något alls”, men i en kosmetisk kontext är det ofta metodologiskt svårt att isolera PDRN:s bidrag när formulan samtidigt är designad för att ge snabb komfort – och när PDRN dessutom kan ha låg biotillgänglighet topikalt.

💡 Skinbutlers tips: Om du vill testa om det är PDRN eller formulan som gör jobbet, jämför med en enkel barriärprodukt utan PDRN men med liknande bas (humectants + lipider). Om resultaten är nästan identiska är det ofta formulan, inte trend-ingrediensen, som står för effekten.

👉 Källa: Park SJ et al. Biomaterials Research. 2025. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12473307/ , Marques C et al. Biomolecules. 2025. https://www.mdpi.com/2218-273X/15/1/148

Tar företag studier från injektion av PDRN och använder dem i marknadsföringslöften för hudvård?

Ja, det är en vanlig glidning i hur ingredienser kommuniceras: många av de mer “imponerande” resultaten för polynukleotider/PDRN kommer från injektioner eller procedurnära användning, där ämnet faktiskt hamnar i vävnaden, men samma språk (”kollagenstimulans”, ”biorevitalisering”, ”reparativ effekt”) kan sedan återanvändas för ett serum eller en kräm trots att leverans, dos och biologisk exponering inte är jämförbara. En bra tumregel är att alltid fråga vilket bevis som finns för just den användningsvägen (topikal på intakt hud) och just den typen av produkt(kosmetika), eftersom en översikt kan sammanfatta injektionsstudier utan att det automatiskt betyder att en kräm har samma effekt. I EU ska dessutom kosmetiska “claims” vara sanningsenliga och ha evidensstöd som är relevant och proportionerligt för påståendet, vilket gör att “injektion-i-flaska”-undertexter är extra viktiga att granska kritiskt.

💡 Skinbutlers tips: När du ser “klinisk effekt” i marknadsföring – leta efter tre saker: (1) står det topikal i studien, (2) är det på intakt hud och (3) är outcome mätt (t.ex. instrument för elasticitet/rynkdjup) snarare än bara “upplevd förbättring”.

👉 Källa: EU: 655/2013 (gemensamma kriterier för claims) https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2013/655/oj/eng , Lee KWA et al. Int J Mol Sci. 2024. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11311621/

Vanliga myter om PDRN i hudvård

• PDRN i kräm fungerar på samma sätt som PDRN-injektioner. Nej. Injektioner placerar PDRN direkt i vävnaden där biologisk aktivitet kan ske, medan en kräm måste passera hudbarriären. Leverans, dos och effektförutsättningar är därför inte jämförbara.
• PDRN kan tränga ner i huden och stimulera kollagen från en vanlig kräm. Det finns i dagsläget mycket begränsat stöd för att PDRN i kosmetiska produkter kan passera en intakt hudbarriär i meningsfull mängd. Eventuella effekter topikalt är därför sannolikt indirekta och ytliga.
• Om huden ser bättre ut beror det på PDRN. Inte nödvändigtvis. Många PDRN-produkter är samtidigt rika på fuktbindare, barriärlipider och lugnande ingredienser som i sig ger snabb förbättring av hudkänsla och yta. Effekten kan lika gärna komma från formulan som helhet.
• PDRN är ett bevisat anti-age-alternativ till retinol. Nej. Retinoider har starkt och långvarigt stöd för effekt på rynkor och hudstruktur. PDRN topikalt saknar jämförbar evidens och bör ses som ett möjligt komplement för hudkomfort – inte som en ersättare.
• ”Kliniskt bevisat” PDRN i hudvård betyder alltid att det finns studier på krämen. Ofta baseras sådana formuleringar på injektionsstudier eller medicinska sårstudier, inte på topikal användning på intakt hud. Det gör att claims kan låta starkare än vad den kosmetiska evidensen faktiskt stödjer.

FAQ – PDRN i hudvård: de vanligaste frågorna 

1. Vad är PDRN egentligen? PDRN står för polydeoxyribonukleotid (polydeoxyribonucleotide) och är DNA-fragment som har studerats inom medicin för att stödja vävnadsreparation. I hudvård används PDRN främst med idén om “repair”: att hjälpa huden återhämta sig, kännas lugnare och ibland upplevas mer återfuktad och jämn.
2. Är PDRN samma sak som “salmon sperm skincare”? Det virala uttrycket syftar oftast på att PDRN historiskt har utvunnits från fisk-DNA (till exempel lax eller öring), men i en produkt handlar det om renade nukleotid-/DNA-fragment – inte en “rå” biologisk substans. Namnet är i praktiken marknadsföringsspråk och kan göra det svårare att förstå vad som faktiskt finns i formulan.
3. Funkar PDRN bättre som injektion än som kräm/serum? Ja, om vi pratar om biologisk “stimulans” i dermis: injektioner placerar ämnet där receptorer och celler finns, medan en kräm måste passera hudbarriären och dessutom överleva enzymer och nedbrytning på vägen. Därför är det rimligt att förvänta sig tydligare och mer reproducerbara effekter av injektionsbehandlingar än av topikala PDRN-produkter, även om vissa kan uppleva milda förbättringar topikalt.
4. Vilka resultat kan man realistiskt förvänta sig av PDRN i hudvård? För topikala PDRN-produkter är det mest realistiska att förvänta sig subtila effekter: bättre hudkomfort, mindre “stram” känsla, ibland mindre synlig irritation och en allmänt mer återhämtad hudkänsla. Om en produkt påstår stora anti-age-effekter (tydliga rynklyft, “injektion i flaska”) är det klokt att sänka förväntningarna och i stället se PDRN som ett möjligt komplement till mer bevisade aktiva som retinoider (/retinol) och C-vitamin (/vitamin-c).
5. Finns det stöd i forskning att PDRN i hudvård gör något? Om ja, vad? Det finns forskning som stödjer att PDRN/PN kan påverka reparativa signalvägar och inflammation, men mycket av den kliniskt tydliga evidensen kommer från medicinska eller injicerbara sammanhang. För topikala produkter handlar stödet oftare om indirekta eller mer begränsade data, och slutsatsen blir vanligtvis: potential finns, men det beror starkt på molekylstorlek, formulering och leverans – och effekterna är oftast måttliga.
6. Vilken effekt kan man förvänta sig från PDRN i hudvård – om den faktiskt “tar”? Om du är en av dem som märker skillnad är det ofta på hudkvalitet i vardagen: huden kan kännas mer återfuktad, mindre reaktiv och se lite jämnare ut, särskilt om du samtidigt har förenklat rutinen. Förvänta dig sällan att PDRN ensamt ger samma typ av förändring som bevisade anti-age-aktiva eller procedurer; topikalt blir det mer “stöd till återhämtning” än “drivande” behandling.
7. Finns det studier som visar att PDRN kan passera hudbarriären? Vilket leveranssystem skulle krävas? Hudbarriären släpper generellt inte igenom stora, vattenbindande molekyler särskilt effektivt, och PDRN/PN beskrivs ofta som högmolekylära och hydrofila. I praktiken innebär det att en klassisk “serum-penetration” ner i dermis är osannolik för många varianter. Om man vill öka sannolikheten för biologisk effekt topikalt pekar forskningslogiken snarare mot: lägre molekylstorlek (low-MW), skyddande/inkapslande system (t.ex. lipida bärare) eller fysiska leveransmetoder (t.ex. microneedling-relaterad leverans) – men då är vi redan nära gränslandet mellan kosmetik och procedur.
8. Om folk får effekt av PDRN-krämer – kan det vara andra ingredienser som gör jobbet? Ja, det är en mycket rimlig förklaring. Många PDRN-produkter är samtidigt formulerade med starkt “kännbara” komponenter som glycerin, hyaluronsyra, barriärlipider, lugnande ämnen och filmbildare som snabbt kan ge mer fukt, mindre stramhet och finare lyster. Det gör att den upplevda effekten ofta kan komma från helheten i formulan, inte från PDRN specifikt.
9. Tar företag studier från injektioner av PDRN och använder dem i marknadsföringslöften för hudvård? Det händer ofta att marknadsföring “lånar” språk och associationer från injektionsvärlden (biorevitalisering, kollagenstimulans, regeneration) trots att leverans och dos inte är jämförbara i en kräm. En enkel tumregel när du granskar claims är att fråga: Är effekten visad för just topikal användning, i människa, med mätbara utfall – eller bygger den på injektionsdata och biologisk teori? Ju mer en produkt antyder injektionsliknande resultat, desto mer bör du kräva att bevisen faktiskt matchar användningssättet.

Sammanfattning

PDRN är en ingrediens som har tydlig biologisk relevans i medicinska och injicerbara sammanhang, där den placeras i vävnaden och kan påverka reparativa signalvägar. När PDRN används i hudvård i form av krämer och serum förändras förutsättningarna helt, eftersom hudbarriären kraftigt begränsar hur mycket – om något – som kan nå ner i huden i biologiskt aktiv form. Det innebär att de effekter som ibland upplevs topikalt oftast är subtila och främst kopplade till hudkomfort, lugn och återhämtning snarare än mätbara anti-age-resultat. Mycket av marknadsföringen lutar sig på injektionsstudier eller sårdata, vilket inte automatiskt går att översätta till kosmetisk användning på intakt hud. För dig som vill fatta trygga beslut är det därför klokt att se PDRN som ett möjligt stöd i en redan fungerande rutin – inte som en genväg till injektionsliknande resultat.

Säkerhet & regler- EU i korthet

Kosmetiska produkter regleras inom EU av 1223/2009. Påståenden (“claims”) ska vara sanningsenliga, bevisade och proportionerliga enligt 655/2013. Kom ihåg att kosmetika inte behandlar sjukdomar; effekten gäller utseende och hudkänsla. Tolerans varierar – börja lågdos, patchtesta och anpassa efter hudens respons. Är du gravid/ammande eller har hudsjukdom: rådfråga vården vid osäkerhet.

👉 Källor: EU: 1223/2009 (kosmetiska produkter) https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2009/1223/oj?locale=sv , 655/2013 (gemensamma kriterier för claims) https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2013/655/oj?locale=sv

Referenser & källor

Artikeln är skriven av Skinbutler teamet, baserat på vetenskapliga studier, oberoende forskning och EU-standarder för hudvård. Vi är en oberoende hudvårdsexpert. Vi guidar dig till rätt produkter med ingredienser som stöds av forskning. Vår filosofi: ingredienser före marknadsföring. Vi förklarar dina produkter, föreslår smartare och mer prisvärda alternativ så att du väljer rätt – för din hud och budget.

1. Thellung S et al. Polydeoxyribonucleotides enhance the proliferation of human skin fibroblasts: involvement of A2 purinergic receptor subtypes. Life Sciences. 1999. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10328526/ 👉 📌 Kort notis: In vitro-data på humana fibroblaster; stödjer biologisk plausibilitet (signalering via adenosinreceptorer), men säger inget om effekt från kräm på intakt hud. Tagg: Mekanism / cellstudie (ej topikal penetration)
2. Valdatta L et al. Evaluation of the efficacy of polydeoxyribonucleotides in the healing process of autologous skin graft donor sites: a pilot study. Current Medical Research and Opinion. 2004. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15025849/ 👉 📌 Kort notis: Klinisk pilot i sårmiljö (donor sites) med snabbare re-epitelialisering och färre infektioner i PDRN-gruppen; relevant för “repair”-narrativ men inte direkt överförbart till anti-age-kräm på normal hud. Tagg: Topikal i sårmiljö (barriären är redan bruten)
3. Squadrito F et al. The effect of PDRN, an adenosine receptor A2A agonist, on the healing of chronic diabetic foot ulcers: results of a clinical trial. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. 2014. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24483158/ 👉 📌 Kort notis: Randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie i diabetiska fotsår; stärker den kliniska evidensen för PDRN i medicinsk sårbehandling, men det är inte en studie på kosmetisk kräm/serum i ansiktet. Tagg: Injektion/perilesional i medicinsk indikation (ej kosmetisk topikal)
4. Kim JY et al. Effects of Polydeoxyribonucleotide in the Treatment of Pressure Ulcers. Journal of Korean Medical Science. 2014. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4248009/ 👉 📌 Kort notis: Randomiserad studie på trycksår där PDRN gav förbättringar i sårhelande parametrar; återigen starkast för “repair” i sårmiljö, inte för penetration/anti-age i kräm på intakt hud. Tagg: Injektion/perilesional i sår (ej kosmetisk topikal)
5. De Caridi G et al. Trophic effects of polynucleotides and hyaluronic acid in the healing of venous ulcers of the lower limbs: a clinical study. International Wound Journal. 2014 (PMCID). https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7949893/ 👉 📌 Kort notis: Topikal gel (PN + hyaluronsyra) på venösa bensår med kliniska förbättringar; relevant som topikal-signal, men gäller skadad/ulcererad hud och kombinationsformula (svårt att isolera PN-effekten). Tagg: Topikal i sår/ulcer + kombinationsprodukt (confounding)

Shin SM et al. Polydeoxyribonucleotide exerts opposing effects on ERK activity in human skin keratinocytes and fibroblasts. Molecular Medicine Reports. 2023. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10308489/ 👉 📌 Kort notis: Cellstudie som visar att PDRN kan påverka signalvägar kopplade till inflammation och matrix/collagen i hudceller; bra för mekanismdiskussion men säger inget direkt om “kan passera hudbarriären från kräm”. Tagg: Mekanism / cellstudie (ej penetration)